Om mig

Jag heter Kerstin och är mamma, fru till Magnus, dotter, syster, vän, före detta jurist som nu arbetar som yogalärare.

Yoga kan vara att försöka vara närvarande med svårigheter och det som är underbart. Det är både ett utövande och ett tillstånd som är svårt att ta på. Kanske just för att det är ett tillstånd. Yoga är väldigt personligt och skiljer sig från stund till stund och utvecklas säkert under livet. Att känna sig totalt levande och tillfreds. Att alla bitar faller på plats. Att känna sig hel. Vissa utrycker det som att hitta hem och jag kan bara hålla med. Yoga kan ske hela tiden men är samtidigt en livslång praktik som behöver övas på regelbundet.

Jag blir lugn och mår väldigt bra av att praktisera yoga. Framförallt känner jag att det känns meningsfullt. Jag blir lite snällare och tålmodigare med mig själv och därmed också med andra.

Återigen till meningsfullheten. Rent konkret handlar det om aktiviteter som gör att jag kan hålla fokus och som stöttar min kropp till att fungera optimalt. Det behöver för den delen inte vara fysiskt krävande men för mig som är rastlös och stundtals väldigt splittrad kan rörelse användas som ett instrument till att hitta närvaro och lugn.

Den fysiska yoga jag praktiserar och undervisar är ett ihopkok av de erfarenheter som fungerar för mig. Jag vill att det ska finnas en funktion med det jag gör och jag vill veta varför jag gör en position och inte göra den ”bara för att”. För mig är det viktigt att kunna ifrågasätta varför jag ska göra något och förstå vad syftet är. Jag köper ingeting rakt av. Jag har varit så här så länge jag kommer ihåg men det är först på senare år jag har kunnat förstå och sätta ord på det.

Jag strävar efter att praktisera yoga på ett funktionellt sätt det vill säga utefter min kropps behov och begränsningar. Jag kommer att skriva mer om det och vad som är skillnaden mot att praktisera yoga ur ett mer estetiskt perspektiv. Läraren som har utvecklat ett funktionellt sätt att yoga är amerikan och heter Paul Grilley.

Ett exempel på funktionell yoga ser man på bilden nedan. Jag ligger i en yinposition som är en variation av Dog eller Hunden som vi säger på svenska. Den heter Puppytail och jag har anpassat positionen utefter min kropp och inte tvärtom. Skulle jag göra den mer estetiskt skulle mina armar uppmuntras att vara utsträckta rakt fram.

Man kan tänka sig att Hunden har olika funktioner men det som rimmar bäst i min kropp är att den ger oss ett större och djupare andetag. När vi sträcker upp armarna och använder golvet som hävstång kommer vi nämligen åt att stretcha bröstkorgen. Genom att vi skapar mer plats får lungorna mer utrymme vilket resulterar i ett djupare inandetag. Mer syre i och energi in i kroppen!

Här har jag alltså valt yinvarianten av Dog som heter Puppytail och precis som i yangvarianten placerar jag armarna där de bäst kan stötta det jag vill åstadkomma. Inte det som ser snyggast ut på bild. Har man tur kommer det en stor och skön gäspning som bonus!

Låter den krångligt? Titta på en hund som vaknar, direkt sträcker den på sig och gäspar oftast stort. Svansen upp och bröstkorgen ned.  Lola tänker funderar garanterat inte över hur hon placerar sina tassar utan gör det som känns skönt för stunden.